Så här i jultider så kommer jag att tänka på en bra tumregel jag lärde mig för länge sedan: Paretos gyllene regel, alias 80/20-regeln.

Regeln illustreras enklast med några exempel:

- 20% av det arbete du utför tillför 80% av värdet.
- 20% av världens befolkning innehar 80% av tillgångarna.
Eller varför inte så här:
- 20% av de varor som säljs i våra överfulla butiker kommer att stå för 80% av användarnyttan.
Resterande 80% är skit som ingen egentligen behöver.

Så hur skiljer man då de 20 procenten från de 80? Det finns också en gammal punklåt, skriven av ett band jag tyvärr glömt namnet på, som är inne på det här temat, om än med litet mer tillspetsade procenttal. Kan ni leta rätt på låten så lyssna på den, den tänkvärda texten innehåller till exempel de här raderna (ungefärligt citerade ur minnet):

90% av allt är skit,
90% av allt är skit,
90% för att du skall finna,
de 10% som är värda att vinna.

Kanske är det så. Kanske måste vi tröska igenom de 80 eller 90 procenten skräp för att hitta de goda 20 eller 10 procenten. Eller?...

Hmmm... Undrar vilken del den här texten tillhör... God Jul i alla fall. Om en stund skall jag hem till mina 20% :-)

Litet mer om ballongsamhället

Igår länkade jag till Mats Alvessons inlägg på DN debatt (http://www.dn.se/debatt/vi-lever-i-ballongsamhallet-och-det-riskerar-spricka/). Jag hade inte tid att skriva mer om detta då, men visst är det tänkvärt det han skriver.

Att "ettor och nollor" i sig skulle vara något som inte är produktivt håller jag inte med om. Att exempelvis en ingenjör hela tiden blir effektivare beror nästan enbart på just ettor och nollor: Utvecklingen av mjukvara (beräknings- och analysprogram) och hårdvara (datorkraft) samt att man numera kan få reda på nästan allting om allting via bara några knapptryckningar. Ettor och nollor alltså.

Vad som däremot tillför mycket litet är saker som omorganisationer, ledord, värdegrunder, systematiskt kvalitetsarbete, förbättringstavlor med speciella regler, processer, procedurer, rutiner och Power Point-presentationer med små med streck förbundna fyrkantiga boxar innehållande ordet "management" i olika sammansättningar. De flesta organisationer skulle ha väldigt mycket att vinna på att slänga ut de pratkonsulter som livnär sig på att producera sådant. Problemet är bara att det i organisationerna finns ett stort antal chefer som är beroende av indata från pratkonsulterna för att det skall se ut som om de själva gör något.

Alvessons själv tycks naturligtvis också vara en del av ballongens midja. Denna ironi kan han knappast vara ovetande om och det gör förstås inlägget ännu mer roande att läsa :-)

Ballongsamhället

Idag har jag läst ett mycket tänkvärt debattinlägg:
http://www.dn.se/debatt/vi-lever-i-ballongsamhallet-och-det-riskerar-spricka/

Regeringsskifte. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och bygga bostäder.

Så fick vi då ett regeringsskifte. Fast inte ett oproblematiskt sådant. Sverigedemokraternas resultat förvånar mig tyvärr inte. Moderaterna och deras Allians av vasallpartier har fört en politik som konsekvent gynnat den redan välmående medelklassen på alla andras bekostnad. Man har ökat klyftorna i samhället och då blir det så här. Detta har man inte velat se, i stället har man hela tiden försökt vifta bort fenomenet Sverigedemokraterna med att man misslyckats med att "ta debatten". Vadå "ta debatten"? Har man inte varit tillräckligt flitiga i att undervisa svenskarna i att rasism är skit? Det tycker nästan alla redan. Säkert även en stor del av dem som igår tyvärr röstade på SD.

Vi sår vad vi skördat, när vi i tidigare val röstat fram en Allians med nyliberala förtecken, helt enkelt. I sin bok "Det sovande folket" skriver Reinfeldt att han inte vill se människor svälta ihjäl, men i övrigt skall ingen få hjälp med någonting. OK. Det var länge sedan han skrev boken, men han var ändå närmare 30 år och riksdagsledamot sedan två år, inte någon förvirrad tonåring. När man läser boken är det också tydligt att de idéer som presenteras där är just de idéer som legat till grund för de senaste åtta årens politik.

Är det konstigt att en stor del av befolkningen ledsnar? Är det konstigt att man driver människorna i armarna på dem som erbjuder enkla förklaringar till de ökande klyftorna?

Givetvis skall vi vara ett öppet och mångkulturellt samhälle där förföljda människor kan få en fristad. Men man kan väl för bövelen inte bara låta de människor man tar emot packa ihop sig i allt mer trångbodda och förfallna förortsområden och tro att de skall känna sig som fullvärdiga medborgare, att deras barn skall lyckas i skolan, att ingen skall hamna i kriminalitet och så vidare. Inga barn får en god studiemiljö när de lever ihopträngda med tio andra personer i en trea där det växer svamp på väggen i badrummet. Om tillräckligt många människor lever under förhållanden som är tillräckligt orättvisa jämfört med resten av befolkningen så kommer en del av dem att hamna snett. Detta är ingenting konstigt alls och det har inget med varken härkomst eller kultur att göra.

Lösningen på problemet är inte att stänga människor ute från Sverige. Lösningen är att se till att vi har möjlighet att ta emot dem och då måste man börja med att se till att det finns vettiga bostäder. "Marknaden" kommer inte att ordna det. Det enda marknaden är intresserad av när det gäller nyanlända flyktingar är att debitera skattebetalarna hutlösa summor för att förse flyktingarna med en tillfällig säng på en campingplats eller i ett nedlagt äldreboende.

Som jag redan skrivit här: En av Alliansens första åtgärder efter den första valsegern 2006 var att avskaffa investeringsstödet till hyresrätter för att sedan via ROT-avdraget och den avskaffade fastighetsskatten ösa skattepengar över befintliga villaägare som redan hade alla möjligheter att underhålla sin egendom för egna pengar. Inte heller har man lagt varken två eller ens en och en halv finger i kors för att öka byggandet av bostäder på något annat sätt.

I sitt "Sverigebygge" talade Alliansen om 100 000 bostäder. Ett dåligt skämt - det behövs tio gånger så många. Ett nytt miljonprogram helt enkelt. Givetvis måste vi lära oss av de misstag som gjordes förra gången, mellan 1965 och 1975, men det är inget som bör få avskräcka oss. Bostäderna behövs, både för oss som redan bor här och för dem som flyr hit för att undkomma krig, förföljelse och död. Människor som vi måste kunna ta emot.

Alliansen hade i sitt "Sverigebygge" idéer om att förenkla planprocessen och utöka tillgången på byggbar mark. Dessa idéer bör den nya regeringen ta med sig. Det finns massor av mark i Sverige - se till att det byggs på den. Det är inte rimligt att överklaganden och annat krångel skall försena nybyggnadsprojekt i åratal. Dessutom bör investeringsstödet för byggande av hyresrätter återinföras och bibehållas så länge vi har reglerade hyror i Sverige. ROT-avdraget bör avskaffas till förmån för skattelättnader för nybyggen och renoveringar av områdena från (det förra) miljonprogrammet. Byggnormer bör förenklas. Oligopolet på byggmarknaden måste brytas upp. SBAB bör användas för att ge billiga lån, men BARA till nybyggda bostäder. Och så vidare - kloka politiker och experter kan säkert komma på fler åtgärder.

Mer finansiering för detta? Tja, via en återinförd fastighetsskatt kanske... En fastighetsskatt som kan läggas upp så att den inte på ett godtyckligt sätt drabbar den som råkar bo i ett ärvt hus i ett område som blivit alltför populärt. Hur? Till exempel genom att skatten beräknas utifrån taxeringsvärdet på tillträdesdagen varefter detta belopp indexuppräknas, inte räknas upp med ett gammaldags taxeringsvärde.

Till sist: Hur skall det besvärliga parlamentariska läget brytas? Enkelt. Genom att mittenpartierna överger det havererade Alliansprojektet, sväljer förtreten och börjar samarbeta med de partier som väljarna faktiskt gett fler röster än deras gamla herrar Moderaterna. Och nu menar jag inte att de skall jobba med Sverigedemokraterna...

Ovärdigt debattbeteende av "Alliansen"

När man tittar på de TV-sända debatterna måste man komma ihåg en sak: Stefan Löfvén är en person som ägnat sig åt många saker i sitt liv. Han var med och startade en SSU-förening men han har inte alls samma skolning i ungdomsförbunden som exempelvis Fredrik Reinfeldt.

Reinfeldt gjorde lumpen, gick en 3 1/2-årig ekonomiutbildning vid Stockholms Universitet, blev ordförande i Muf genom en kupp, riksdagsledamot, partiledare och statsminister.  Han har till och med varit gift med en moderat toppolitiker. Han är helt och hållet skolad i den politiska världen, van vid gapig ungdomsförbundsretorik, hugg i ryggen och politiskt rävspel.

Löfven har gått den långa vägen via vanliga arbetarjobb, fackföreningskarriär och till sist partiledare. Han är van vid att man sitter ner i lugn och ro runt ett sammanträdesbord. Man diskuterar och lyssnar på varandra för att till sist komma fram till en lösning som alla kan acceptera. Denna inställning passar tyvärr illa i en TV-debatt mot arroganta yrkespolitiker som Reinfeldt och Lööf, men den passar förmodligen väl så bra när man skall leda ett regeringsarbete.

Så har Regeringen Reinfeldts tid också präglats av hastiga och ogenomtänkta beslut. Ett exempel är när man som en av de första åtgärderna efter valsegern 2006 över en natt avskaffade investeringsstödet till byggande av hyresrätter. Utan att våga reformera de hyresregleringar som tyvärr gör att ett sådant stöd behövs. Ett ogenomtänkt beslut som helt fattades på grundval av nyliberal ideologi, utan eftertanke. Läs till exempel här om de varningar som regeringen struntade i:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/nya-hyresratter-hotas-av-slopat-investeringsstod_7139435.svd

När man läser Reinfeldts bok "Det sovande folket" som till exempel kan läsas här:
http://www.slideshare.net/AlliansfrittSverige/fredrik-reinfeldt-det-sovande-folket
(strunta i det vinklade förordet till piratutgåvan) så inser man vad som ligger till grund för de senaste åtta årens politik. "Alliansregeringen" har helt enkelt varit fullständigt inriktad på att realisera det nyliberala idéprogram som den unge ambitiöse Reinfeldt formulerade efter att han vid 28 års ålder suttit två år i Riksdagen. Visst. Det är länge sedan, men jag lovar att den som läser boken känner igen sig i dagens politik. Och det tar inte så lång tid att läsa den heller, den är tunn och det märks att den inte är skriven av någon stor tänkare. Det går att mer eller mindre scrolla igenom den,

Boken inleds med ett taffligt försök att producera en Orwellsk framtidsdystopi, där ”Sovhjärnorna” börjat självdö i sin bidragsberoende sysslolöshet. Uppenbarligen anser Reinfeldt att de flesta människor är oförmögna att fylla sin tillvaro med mening om de inte piskas att arbeta hela tiden.

Därefter vidtar en ganska enformig textmassa om hur befolkningen förslappats av välfärdssystemen. Upprepningarna är många men en del intressanta citat förtjänar att nämnas med efterföljande kommentar. F-n vad kul det hade varit att få ha en riktig debatt med "Stridshingsten" om sådana här saker...

Nu kör vi. Citaten mellan "" och i kursiv stil. Därefter mina egna tankar om det som Reinfeldt skrivit.

”Efter 1970 är det enbart med konstgjorda åtgärder och genom att skjuta problem på framtida generationer via skulduppbyggnad som socialdemokraterna kunnat fortsätta som tidigare. Efter snart 25 år av devalveringar och lånepolitik går välfärdsstaten Sverige mot statsbankrutt”.

Men Fredrik – hur tänker du nu då, när du i sju år hetsat befolkningen att skuldsätta sig i en aldrig tidigare skådad takt? Är det de svenska hushållen som skall låna tills de går bankrutt nu?... Eller helgar ändamålen medlen? Att se till att Sovhjärnorna har stora skulder är onekligen ett effektivt sätt få dem att arbeta bättre...

”I ena ringhörnan finns socialdemokraterna med sin störste välfärdsideologiska parhäst folkpartiet...”.

Haha. Där lyckades du bra, Fredrik. Numera är ju Folkpartiet ett mer eller mindre meningslöst litet lydparti till Moderaterna.

”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade till att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd. Tecknen är mycket tydliga hos det uppväxande släktet, de 60- och 70-talsfödda. Hos många av mina generationskamrater märker jag en okritisk inställning till att ”samhället” skall ordna bostad.”

Ja, vad skall man säga. Är det något som Alliansen lyckats med så är det ju att se till att det inte finns några bostäder ”ordnade” åt det uppväxande släktet.

”De som förstår att tillgodogöra sig kunskap blir de som kommer att klara sig bäst. Det har ingenting med pengar att göra, inte med titlar eller med kön. Det handlar om att begåvas med föräldrar som förstår att fostra en självständig individ och som förstår att uppmuntra till självstudier. Det handlar om att växa upp i ett hem som ger utrymme för studiemotivation.”

No shit, Fredrik. Men... hur tror du att en andra generationens invandrarungdom i någon av våra allt mer miserabla förorter skall finna denna studiemotivation i ett hem där dina tre småbröder hoppar i sängen bakom dig och mamma och morbror grälar i köket när du försöker läsa? Du och din regering har ju, genom att avskaffa investeringsstödet till hyresrätter, mer eller mindre strypt byggandet av bostäder till dessa människor. Till förmån för ROT-avdrag åt dem som redan bor bra...

”Sverige har fått en stor grupp medborgare som lider brist på tillräckliga kunskaper.” Och litet längre ner på samma sida: ”De vet att berätta mycket om musikgrupper och är experter på kärleksproblem, men de har betydligt svårare för att namnge landets ministrar och de klarar inte av att fylla i den enklaste blankett”.

Ungdomars intresse för ”musikgrupper” raljerar Reinfeldt med på flera ställen i texten. Fotbollsintresse verkar däremot OK. I alla fall om man håller på Djurgården. Men Fredrik, vad i hela friden är det för fel med musikintresse?... I övrigt dryper texten av förakt mot stora delar av befolkningen. Ganska obehaglig läsning faktiskt.

”Strävan efter trygghet, vilken framträder ännu tydligare i lågkonjunkturer, gör att riskbedömningen för den som har en ”trygg” tjänst i den offentliga sektorn alltid faller ut till nackdel för att försöka bryta sig loss och stå på egna ben.”

Men Fredrik – hur tänker du nu då, när du med din politik gjort att konsekvenserna av att förlora jobbet är större än någonsin. Tror du inte att det gör människor mer ofria? Mer trygghetssökande och mindre benägna att pröva sina vingar i olika sammanhang. Nu blev det allt riktigt tokigt...

”Ungdomars ständiga vilja att gruppera sig i olika stilriktningar, ofta följandes musikens olika inriktningar, är ett bevis för hur de unga flyr in i kollektivets skyddande värld.”

Men Fredrik, du som är Djurgårdare. Du har ju själv sökt dig till ett sådant kollektiv. Och vad i hela världen är det för fel med att ha ett stort musikintresse?

”Bristen på tillit till våra medmänniskor beror delvis på den strävan efter ensamhet som kännetecknar många svenskar. Vår välfärd och tidigare stora rikedom har i hög utsträckning använts för att utöka svenskarnas bostadsyta.”

Är det detta som ligger bakom att du omfördelat skattepengar från stimulanser av nybyggen till renoveringar av befintliga bostäder? Att du vill föra oss närmare varandra genom att se till att vi blir mer trångbodda? Snälle Fredrik, det är en dålig idé, jag lovar dig.

”Väntan är över. Byt mobil varje år.” Telenors reklam illustreras med en bild på en skäggprydd man med troskyldig blick. Var har jag sett den där figuren förut?

Så kommer jag på det. Googlar ”soviet propaganda posters” och där är de. Googlar ”wehrmacht propaganda posters” och ser ännu fler. Unga män med fåraktig min och den troskyldiga blicken lyft snett uppåt mot någonting större än de själva. Det Kommunistiska Paradiset under Kamrat Stalins faderliga ledning. Den Ariska Härskarrasens Tusenåriga Rike.

Lyckan att få byta mobil varje år och att ”aldrig mer missa ett stort mobilsläpp”. Det Konsumistiska Paradisets Tusenåriga Rike.

Idag fick jag reda på att ingångslönen för en polis är 21000 kr. Jag blev faktiskt smått chockad. Hur i h-e kan vi betala så dåligt till dem som vi förväntar oss skall garantera vår säkerhet? Hur kan vi tro att någon vettig människa skall vilja bli polis med sådana villkor?

Men, men. Om man har tröttnat på sina köksluckor så kan man få ROT-"bidrag". Vad använder vi våra skattepengar till i Sverige egentligen?...